1932
Föreningen bildades vid ett sammanträde i Hillerstorps Folkskola den 8 januari 1932. 11 medlemmar antecknade sig vid starten. På föreningens andra möte i april valdes det ordinare fotbollslaget.

Gösta Larsson, Viking Björnsson, Folke Pettersson, Valter Johansson, Sven Johansson, Olle Jansson och Bertil Björnsson. Reserver: Arvid Pettersson, Harald Johansson och Sigurd Engvall.

1935
Vid möte den 13 juni ansåg man att fotbollslaget var i sådan klass, att man anmälde laget för seriespel i Västboserien.

1936
Hillerstorps GoIF blev gruppsegrare i Smålandsserien efter en spännande match mot Burseryd där bland annat Herbert Hermansson och John Ekman stod för avgörande prestationer. Gymnastiken bedrevs som vanligt, men till skillnad från för så togs det fram en särskild städavgift om 5 öre per deltagare, vid varje städtillfälle.

1938
De första omklädningsrummen byggdes och man beslöt även att till det ena målet, där man vanligen stod och sköt mot införskaffa ett nät.

1939-40
Fotbollslaget stod för en bra prestation när man vann Västboserien och flyttades upp till Smålandsserien div 2. Einar Danielsson, Torsten Adamsson och Stig R "Lille-Stig" Andersson var tre av nyckelspelarna det året.
En stark prestation då även Andra Världskriget pågick under den här tiden vilket betydde att flera spelare och medlemmar inkallades. Idrottsplatsen fick en förbbättrad kiosk, samt en flaggstång.

1942
10-års jubileumet firades på skolan med festligheter. Detta år deltog juniorlaget för första gången i seriespel.

1943
Olof Svensson som varit ordförande sedan starten avsade sig uppdraget och ersattes av Inge Magnusson. Inges återkommande replik under många år när saker och ting skulle utföras var "Det ordnar Magnusson".
Fotbollslaget firade stora triumfer och vann serien i Smålandserien div 2. Därefter mäktade man med att segra mot Traryd och avancemanget till div 1 var ett faktum. Sigurd Hageberg, Einar Danielsson och Stig R "Lille-Stig" Andersson var några av årets hjältar. Fabrikör Carl Thörefors skänkte vid detta tillfälle 100:- till föreningen för de fina framgångar.

1944
På grund av Andra Världskriget fortfarande pågick inkallades flera av spelarna vilket till slut föranledde till att sejouren i Smålandsserien div 1, blev kortvarig - endast 1 år.

1945
Idrottsplatsen köptes efter många år av förhandlingar ett pris av 50:-/kvm, total mark 16 200 kvm.

1948
Fd vikiga kuggen i seniorlaget, Einar Danielson anförtroddes ordförandeskapet efter avgående Inge Magnusson.
25 juli invigdes Storåvallen. Storåvallen fick sitt namn efter en namnpristävling och hela 768 personer mötte upp till invigningen och bevittnade dagens uppvisningsmatch mellan Elfsborgs slocknade stjärnor och föreningens elva, med Verner Mårtensson i spetsen.

1951
Serieseger på nytt, men tyvärr så var Traryd och Rydaholm för starka i kvalet och avancemanget för högre division uteblev. Några av seriehjältarna för året var, Ingvar Söderberg, Olle Wallin och Stig Valfridsson. Lagledare för året var Gillis Felix.

1952
Einar Danielson avgår som ordförande och ersätts av Nils Pettersson. För första gången under föreningens historia beslutades om bidrag till spelarna. Varje spelare erhöll 10:- vid inköp av fotbollsskor.

1953
Föreningen prövade nya idéer, då man i samhället införde en korpenserie. 5 lag deltog och matcherna spelades som måndagsnöje, men det blev dock väl hårda duster och man beslöt att ett år med korpenserie räckte.

1955
Serieseger på nytt. Ingvar Söderberg, Roland Ek och "Lille-Stig" firade segern med övriga laget. Säsongen efter slutade med större framgångar än tidigare, och ett nytt kontrakt säkrades.

1957
Nils Pettersson avgår som ordförande, och ersätts av Eivind Gustavsson. Tyvärr trillar fotbollslaget ur div 1 och får spela återigen i div 2 kommande säsong.
Föreningen firade 25-års jubileum med stora festligheter i dåvarande Godtemplargården, med fina utmärkelser till föreningen.

1958
Eivind Gustavsson avgår som ordförande och ersätts av Simon Ljungberg, som även blir lagledare för Representationslaget.
Representationslaget vann serien återigen. En ganska unik spelartrupp vid detta tillfälle då det var hela 4 brödrapar i laget.

1961
Seriesystemet i fotboll ändras till Västboserien div VI. Fram till sista matcherna för säsongen såg det länge ut som att det skulle bli avancemang, men det räckte tyvärr inte ända dit. Vilgot Rydh från Anderstorp var tränare detta år.

1962
"Lille-Stig" lägger skorna på hyllan och ersätter Simon Ljungberg som ordförande i klubben. Årets säsong var en av de svagaste under föreningens historia. A-laget slutade på 8:e plats av 10 lag i lägsta serien. Året efter skedde en viss uppryckning och laget slutade då 3:a.

1964
"Lille-Stig" avsäger sitt ordförandeskap, och ingen kandidat till att ta över fanns, tvingades man för första gången att ajournera årsmötet till senare tidpunkt på året. Senare under året tog föreningskämpen Åke Magnusson på sig uppdraget att styra föreningen året ut. Året efter tillträdde Östen Jansson som ordförande.

1966
Den förlorade sonen Karl-Olof Johansson lämnade Gnosjö IF för sin moderklubb och anlitades som spelande tränare. Träningsviljan var starkare än någonsin, men kanske var ambitionen för hög och framgångarna uteblev.
Detta år gjorde klubben internationell debut efter initivtagarna och aktiva spelarna Karl Fuchs och Gerhard Schiefer som ordnade fotbollsutbyte med österrikiska Kufstein FC. Under en blandning av fotboll och semester så spenderades i Österrike och två matcher spelades, dock på sämsta tänkbara plan i sämsta tänkbara väder.

1967
35-års jubileum och ny ordförande, Ulf Larsson.
Fotbollsbiten detta år var lika ljuvligt som jubileumet. Inför sista matchen var allt upplagt för kamp i 90 minuter Forsheda stod på andra sidan och vid oavgjort resultat skulle Forsheda vinna serien, men vid vinst skulle de gröna få jubla högst. 400 personer hade slutit upp för att se matchen, som blev en thriller. Forsheda leder en bit in i matchen med 2-0 men arbetsmoralen i Hillerstorp skulle visa sig vara starkast och matchen slutade 3-2 till Hillerstorp.
Följande spelare förtjänar all heder för denna thriller: Ove nyman, Rolf Söderberg, Karl Fuchs, David Karlsson, Vello Popp, Kenneth Karlsson, Lennart Söderqvist, Karl-Olof Johansson, Tommy Malmström, Claes Ekman, Leif Mårtensson, Johnny Karlsson och Johan Novothny.

1970
Herrlaget slutar på en nioende plats i div 5, inte så mycket att skriva historia om.
Däremot har intresset för damfotboll ökat under åren och under ledning av Claes Ekman spelade man den 23 maj premiärmatch i Västbo damserie mot Smålandsstenar. 300 personer samlades på Storåvallen för att bevittna de historiska spelarna: Inga-Lill Thoren, Anita Emanuelsson, Berit Fuchs, Ros-Marie Ek, Ann Svensson, Lucia Földi, Gun Nyman, Ann-Christin Andersson och Mona Andersson.
På årsmötet blev det ny ordförande, Ulf Larsson steg av medan Sven-Olof Söderberg ersatte.

1972
40-årsjubileum och återigen en thriller som slutar med serieseger.
Seriefinal mot Bredaryd i sista matchen och det gröna tröjor som firade efteråt. Ove Nyman, Björn Malm, Claes Ekman, Leif Mårtensson, Bengt Kroon, Dennis Karlsson, Lasse Ingelsten, Johnny Björkman, Rolf Hultman, Vello Popp, Lars-Göran Landström och Karl Fuchs. Värt att poängtera är att inför sista matchen spelade Lasse Ingelsten, Ove Nyman, Björn Malm och Rolf Hultman i nypermenerat hår - om det var det som avgjorde serien låter vi vara osagt.
Under vintern blev den efterlängtade klubbstugan klar och möjligheten till bastubad fanns, vilket ordnades så att allmänheten också kunde ta nytta av det.

1973
Efter ett tufft år med mycket skador på spelarna som gjorde första säsongen i div IV klarade man tyvärr inte hålla sig kvar i divisionen utan det blev nedflyttning redan första året. Damlaget spelade fin fotboll och slutade på andra plats, 1 poäng efter seriesegraren Skillingaryd.

1974
Damsektionen bildades och damserierna utökades, Hillerstorps damlag spelade i div 5 Västra och slutade på en godkänd 5:e plats.
För A- och B-laget slutade serierna med ganska måttliga insatser och det blev plaeringar i mitten när säsongen summerades.

1975
Damagets Lilian Gustavsson vinner skytteligan i överlägsen stil och damerna slutade precis som herrarna på en femte plats.
På årsmötet var det dags igen, ny ordförande. Unge Leif Mårtensson ersatte Sven-Olof Söderberg.

1980
Både Damlaget och Junoirlaget vann sina serie, medan A-laget slutade på en femte plats.
Bland de mest framträdande för sina lag under året kan nämnas Ulrika Koppelo för damlaget och Natte Andersson för juniorerna.

1981
De flesta juniorerna som vann sin serie förra året fick i år chansen att prestera i A-laget vilket reulterade i flera bra matcher och en helt klart godkänd femte placering för detta unga lag. Damlaget vann BIF-cupen och slutade på en hedrande andraplats i serien efter IFK Värnamo, detta till stor del tack vare en av regionens bästa damspelare och överlägsna skyttedrottning, Ulrika Koppelo.

1982
Under jubileumsåret anordnade en föreningsdag under sommaren på Storåvallen med uppvisningsmatcher från dagens lag mot slocknade stjärnor från första damlaget, samt seriesegrarna från 1967. Kvällen avslutades med dans.